Donnandoris

En trist dag som denna vaknade jag upp och saknade min mormor, farmor och farfar.
Jag sitter i fåtöljen och kommer på mig själv med att tårarna rinner ner för mina kinder.
Tankarna som flyger runt i huvudet är att ingen av dom fått träffa denna lugna och skötsamma tjej jag blivit.

Farmor och mormor gick bort 2001, 10 år sen nu.
Hela 10 år av saknad.
Minnen som dyker upp i huvudet.
När jag och mormor städade huset och lyssnade på Elvis i skivspelaren.
Sommrarna i stugan när jag och Caroline plockade "hundkex" och maskrosor och tyckte att vi va så snälla och duktiga som gjorde det. Idag fattar jag ju att Mormor satte dom på bordet för att vara snäll. 
Alla dessa resor och upplevelser som dom bjöd på. 
Det va alltid lika kul att åka dit.
 
När jag och farmor åkte hem till en gammal dam och städade.
Lånade alltid Farmors cykel och va överlycklig när jag fick en slant att köpa godis för.
Varje gång jag sov där vaknade jag när Farmor gick upp. Klockan 5 eller 6. Varje morgon fick hon säga till mig att gå och lägga mig igen. När jag vaknade och skulle äta frukost va det samma frukost som alltid. Valjegrova med kaviar och en kopp kaffe eller mjölk.
När kusinerna kom ner från sthlm gjorde farmor alltid pannkakor till oss. Sååå goda, söta och krispiga.
Hur hon alltid stod i köket och bakade eller lagade mat så fort vi kom dit.
Kommer ihåg henne som en tant med förkläde.

Så många minnen jag har som inte går att skriva ner på papper.

På fredag åker jag och Mr T till blekinge och hämtar en bil till mig. Vi får väl se hur länge den håller.

Over `N Out